Vem vill bli miljonär?

Som bekant har undertecknad sedan ett drygt halvår ägnat stor uppmärksamhet till konceptet #sparadkrona. Det innebär kort och gott att man minskar de onödiga utgifterna för att kunna slänga in några extra kronor i pengamaskinen. Detta sparande kan vara saker som:

• Skippa plastpåsar i affären (dubbel vinst med miljöeffekter)
• Ta kollektivtrafik eller cykeln istället för bilen (dubbel vinst med miljö/hälsoeffekter)
• Handla på rea
• Handla ekonomiförpackningar
• Göra egen lunchlåda
• Jämföra priser på allt, på t.ex. Compricer (annons)
• Brygg kaffe istället för enstaka Nespresso
• Skippa snacks, läsk (dubbel vinst med hälsoeffekter)
• Sluta röka/snusa (dubbel vinst med hälsoeffekter)
• Säga upp TV-abonnemang (dubbel vinst med hälsoeffekter)
• Skippa fika på caféer (dubbel vinst med hälsoeffekter, lite minus på det sociala)
• Skippa överflödiga restaurang- och krogbesök
• Städa själv, skippa städhjälp

Ja, ni fattar. Många bäckar små helt enkelt. Detta är ett koncept som alla som verkligen vill kan ta till sig. Mycket handlar om att byta ut bekvämligheter och faktiskt göra något själv. För att boosta det ytterligare kan man gå steget längre med #tjänadkrona, alltså extrainkomster. Det sägs ju att den genomsnittlige dollarmiljonären har mer än 5 olika inkomstkällor. Varför ska man endast förlita sig på lönen? Ju mer jag tänker på det desto mer mår jag dåligt av det faktum att man är helt beroende av någon annan för att försörja familjen. Får man kicken får bidragen hålla en flytande tills man hittar ett annat beroende som kan försörja en.

Extrajobb kan vara ett hur vitt begrepp som helst. Det kan vara allt från att starta eget företag till att panta burkar. Även om det förstnämnda är mitt mål på längre sikt tänkte jag fokusera detta inlägg på det senare, alltså småsakerna som inte kräver någon större investering mer än lite tid och som alla kan ta till sig.

Jag har tidigare skrivit lite om spar- och extraknäckstips, att sälja prylar, presenter och handla hos grossist samt ett mer grundligt inlägg om spar- och inkomsttips i bloggen. Läs gärna dessa. Jag ska inte upprepa mig här, men det handlar kort om sparande enligt ovan samt inkomster via t.ex. marknadsundersökningar, panta burkar och sälja prylar. Den gemensamma nämnaren för alla tipsen är att det enda som krävs är din tid.

Då till huvudfrågan: är det värt det? Låt oss titta på det! Jag använder här en jämförelse med en genomsnittlig svensk med genomsnittligt konsumtionsutrymme, alltså det som är kvar av disponibel inkomst efter boendet är betalt. Jag använder termen konsumtionsenhet som enligt SCB räknas så här:

Siffran för vad som är kvar av disponibel inkomst efter boendekostnader (enligt SCB år 2013), för genomsnittet över alla åldrar, boendeformer och familjekonstellationer, är 166300 kr per år per konsumtionsenhet. Utgifterna per konsumtionsenhet (enligt SCB år 2012) låg på 148771 kr exkl boendekostnader. Kvar får då en genomsnittskonsumtionsenhet 17529 kr per år, eller 1461 kr per månad efter boendet och alla utgifter är betalda. Det är oklart om siffran för utgifterna inkluderar semester, men låt oss anta att de gör det. En ensamstående har då alltså ett utrymme att spara 1461 kr per månad. Det är denna siffra som är viktig, och det återkommer vi till nedan.

Så åter då till hur mycket man kan spara eller tjäna på småsaker. Jag kan ta min egen maj månad 2016 som exempel. Utöver vanligt sparande och sparsamhet hade jag följande extrasparande och extrainkomster:

Extra inkomster	Kr	Sparat in	Kr
Föreningen	800	Fönstertvätt	500
Marknadsundersökningar	74	Klippning	290
Marknadsundersökningar	52
Marknadsundersökningar	51
Marknadsundersökningar	81
Kreditkortsbonus	150
Sålt prylar	470
Summa	1678		790
Totalt			2468

Jag har alltså sparat och tjänat 2468 kr mer än vanligt den månaden. Jag ska tillägga att detta är lite högre än normalt, t.ex. får jag bara arvode från föreningen en gång per år och fönstertvätt hade jag en gång per kvartal. Jag säljer inte heller så mycket prylar varje månad, men andra sidan har jag lite andra inkomster och sparande andra månader, t.ex. däckskifte, städhjälp, affiliates. Hur som helst, om genomsnittssvensken hade gjort detta hade dennes sparförmåga ökat till 3929 kr, alltså med otroliga 169 %. Om man dessutom lägger till "vardagssparandet" enligt tidigare tips såsom lunchlåda, skippad fika och utekväll så hade denna siffra stuckit iväg ännu mer.

Låt oss använda vår trotjänare z2036:s sparkalkylator. Vi antar att genomsnittssvensken är duktig och investerar hela sitt sparutrymme varje månad. Först med sina egna medel, alltså 1461 kr per månad, och därefter med mina tips, alltså 3929 kr per månad. Vi räknar med en avkastning på 8 % och återinvestering av avkastningen (ränta-på-ränta) och att man håller disciplinen i 20 år.

Före:

Efter:

Efter 20 år är värdet ca 750 000 kr före extrasparande och extrainkomster och nästan 2 000 000 efter. En skillnad på 1,25 miljoner kronor!

Frågan är då, hur mycket kostar detta i form av tid? Enligt mina överslagsräkningar kostade mig det extra arbetet i maj ca 10 timmar, så 10 timmar per månad. Det kan låta mycket, men man får till att använda rätt timmar, alltså timmar som annars ändå inte ger dig någonting. Jag använder dötid för att göra marknadsundersökningar och fixar större grejer på helgen. Man kan kanske tvätta fönstret istället för att zappa på TVn mellan reklam och Big Brother? Ett annat alternativ är att förvandla sysslorna till något kul, t.ex. involvera barnen och göra det till en aktivitet. Att dammsuga brukar de tycka är roligt och att plocka undan sina leksaker blir en tävling på tid när "dammsugarmonstret" kommer och ska äta leksakerna. Man kanske även kan se städningen som motion?! Det handlar om inställning och bekvämlighet. Är du beredd att ändra tankebanor om vad som är jobbigt eller vad du förtjänar? Räds du inte att göra saker själv och få lite skit under naglarna? Då kanske bli miljonär är något för dig!

Om vi tittar tillbaka på punktlistan längst upp kan jag säga att jag numera använder samtliga själv (förutom röka/snusa som jag aldrig gett mig in på). För min del innebär det en besparing på minst 1500 kr i månaden (800+ kr enbart på lunchlådor) förutom de saker jag redan räknat på jämfört med mitt tidigare "slösaktiga" liv. Med dessa 1500 kr och inklusive de sparade/tjänade kronorna enligt ovan hade genomsnittssvenskens sparförmåga ökat med 272 % till 5429 kr! Med denna siffra i sparkalkylatorn ser det ut så här:

Nu snackar vi alltså 2 753 000 kr på kontot om 20 år efter småsparande och småtjänande.

Nu borde vi ha lite mer data för att kunna svara på frågan "Är det värt det?"

Svaret är högst individuellt. Alla värdesätter sin tid olika. Här kommer lite motargument jag hört från egna vänner och bekanta när jag berättat lite om mina idéer.

"Jag kan lika gärna jobba över 2 timmar så får jag lika mycket som dina 10 timmar".
Skitbra! Gör det. OCH spara i 8 timmar enligt mina tips. Jag är övertygad om att de flesta sitter med dötid som inte ger någonting. Se till att timmarna jobbar för dig! Dessutom är skatteeffekterna mycket bättre på sparande än på extra inkomster.

"Några hundralappar gör knappast någon skillnad."
Jo, se ovan.

"Jag har så låg inkomst att jag inte kan spara något!"
Det låter trist. Kanske kan du byta jobb? Löneförhandla? Flytta till billigare boende? Sälja bilen? Ibland krävs det att man gör lite större förändringar i sitt liv för att komma över ytan. Börja med småsparandet enligt ovan och se hur det går. Dessutom kanske just extrainkomster vore något för dig? En hundralapp extra är en hundralapp sparad vilket är oändligt mycket mer än 0.

"Men man måste ju leva också!"
En klassiker. Javisst säger jag. Jag lever fortfarande gott. Min poäng ovan var ju att använda tid som ändå inte ger dig någonting. Handen på hjärtat, gör verkligen alla timmar på dagen dig lyckligare? Bränn pengar på det som betyder "leva" för just dig. Spara allt annat. Jag lovar att du kan hitta något.

"Men jag menar att jag faktiskt gillar Amaronevin och resa och dyra prylar och..."
Jamen trevligt! Det gör jag med. Jag dricker Amarone ibland och har rest utomlands två gånger i år. Jag har en fet TV och fet ljudanläggning också. MEN, jag ser till att hitta sakerna och aktiviteterna som verkligen ger mig något! Jag måste inte ha ALLT. Jag skippar den dyra bilen, nya mobilen, afterwork varje fredag osv till förmån för just det som jag faktiskt gillar. Och det går hur bra som helst.

"Man måste ju ha fritid med! Jag gillar att kolla på TV, hade aldrig klarat mig utan Game of Thrones!"
Japp. Håller med. Jag kollar på också på serier och filmer. Säkert 2 timmar om dagen. Men det är aktivt tittande, jag tittar när jag känner för det och varje minut ger mig någonting. Jag kollar på det jag verkligen vill se och skiter i skiten så att säga.

"Jag kommer att vara för gammal för att kunna använda pengarna"
Det där är kortsiktigt tänkande. Tror du allvarligt att du inte kommer att ha behov av pengar, eller frihet för den delen om 20 år?

"Pengar är inte allt."
Ja, det stämmer. Om man vill kan man räkna i tid istället. Om man i mina exempel ovan byter ut pengar mot tid och någon med mina tips får 2,75 miljoner på 20 år kommer det ta 36 år för genomsnittsvensken. Med 2,75 miljoner på kontot kan man få stora friheter, t.ex. slippa slava för sin arbetsgivare och istället leva livet. Kanske en jordenruntresa varje år, enbart på aktieutdelningar låter som något? Så varför lägga 16 år mer av sin dyrbara tid för att möjliggöra valfriheten?

"Jag har barn, det blir ingen tid över!"
Bra poäng, jag har själv använt den då jag har 2 barn som faktiskt tar en massa tid. Svaret här får bli densamma som ovan. Jag är övertygad om att du har någon form av dötid någon gång under veckan. Visst ligger du i soffan och slappar ibland? Hade tiden kunnat jobba bättre för dig?

Så, slutligen, är det värt att lägga tid och energi på att spara in på småsaker och tjäna små extrainkomster? Mitt svar är: JA.

Mina exempel passar inte alla, men alla har exempel som passar just dem bara man tänker till och är beredd att sluta vara bekväm! Sparade pengar och extrainkomster ger en dubbel hävstång på vägen till att bli miljonär. Lägg sedan till ränta-på-ränta-effekten så blir det en en fin snöboll! Det låter som en klyscha, men "många bäckar små" är verkligen sant!

Bekväm idag eller fri imorgon? Your call.

Hur ser ni läsare på det hela? Har ni fler motargument? Har du fått inspiration eller en tankeställare? Kommentera gärna!